yh
Perks
Taba
thigegee ele aye e* TPE
Bai abate'
TDP age):
1) tEhTS }:
ei? 1htiehe
ae
breaebi belek Pheberte i (at tetsie’ Ht
7
i ey v7 MLE
Thre es
1
St a. hk
at
ht Sieil? Peeeeaanil PE rahal
Lae
gh
LS
eit
34 Lely
a 5
Syaati }
Hi Teka bei
\ ae i
RA ithe
ears! aaa tihy
ai
Saahe eeraige) seat
3 a
Phd ha iE $tith thi
eae tegag
a
Pipe
Bhy StbF they Ue RED Da
Pt
Lee tPA Ley
ee te
¢ ;
ie
athe ih ane
gtsee:
ay
TIA Let Ot eT rt Thhere
it!
} Th bei}
ty
Tita
patty tT
eee rltae
38
Eahea Chas \
bed
Eee ,
terse a wee
= ren as
i a
HO i } iti rth) Phat |
——
~
Viet Hanna By
™
ACTA
SOCIETATIS
PRO FAUNA ET FLORA FENNICA
——
aL.
HELSINGFORSIAE
a as - po =e a
AMAT AAO TH AMUAT
Pog eh tat Ne ae ATA
aITATHO02 oe
of ATAHOW NV REGt—@101
ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA, T. 51, N:o 1.
GONSPEGTUS FLORAE FENNICAR
SCRIPSIT
HJALMAR HJELT.
VOL. VI. DICOTYLEDONEAE: PARS V. SCROPHULARIACEAE— DIPSACACEAE.
Typis impr. 1 Il I—1 9723.
HELSINGFORSIAE EX OFFICINA TYPOGRAPHICA HOLGER SCHILDT 1923.
Vol. J. Pars I—III Actis Societatis pro Fauna et Flora Fennica V continentur.
Vol. II. Ibidem XXI Neo 7. Vol. III. Ibidem 30 N-o 17. Vol. IV. Ibidem 35 No 17. Vol. V. Ibidem 41 Neo 1.
ocrophulariaceae,
Verbascum thapsus L.
In Fennia australi usque ad 62° 10’ ad septentrionem versus satis frequenter aut passim occurrit. Ulterius non visum est nisi in saburra ete.
Till.; Till. Icon. 76; Kalm; »vaxer temmeligen allmiin upp i landet, till myckenhet i Mouhijarvi [»Mouhijerfvi>], men nog sallsynt i skiren»: Hell. p. 4; in glareosis et ruderatis (fq): Prytz cont.; maxima pars Fenn.: Fries; Eur. omn. exc. Scand. bor. Fenn. bor. ...: Nym. Consp. p. 527; exc. etiam Fenn. med.:: Nym. Suppl. p. 228, vide etiam Gadd Forsdk III p. 167, DC. Prodr. X p. 225 et Led. III p. 194.
Al. p: Bergstr. et Arrh. & K.; Sottunga: Arrh.; (r) Briindé »Kyrklandet> et Afva: Bergr. — Ab. (»fq»): Zett. & Br.; p: Arrh. Ann.; r par. Gustafs Lypérté, Inié »Kyrklandet»: Bergr.; Bromarf saltem ad Bredvik: Sand.; [Muurila] prope Ranta, Vahi- Pullola et Kaukelmaa: Renv.; (fq): A. Nyl. et Sel.; Lojo ubique in declivibus siccis et in montibus, hic illic cp non tamen om- nibus annis: Lindb. comm.; Vihti p: Printz; p, enum.: Flinck, vide etiam W. Nyl. p. 204; st fo: V. E. Broth.; st fq, enum:: Wecks.; Laajoki r, Tapaninen st r, »Mynamien pitijiin aukia» p, enum. e multis locis: Caj. Kasvist., quem |. inspicias. — Nyl. p, enum.: His.; Inga Svartbiack: Brenn. vaxtf. p. 77; Kyrk- slatt praedium Fasa villa Batstad: Sel. herb.; Vanda: W. Nyl.; Typis impr. *|, 1919.
2 Verbascum thapsus.
Sillbdle: W. Nyl. p. 70; Helsingfors Sérnaés 1878 et 1879, sed non 1885, Degeré: Kihlm. ann.; Helsinge Tammisto in statione experimentali [»koeasemalla»| 3 specimina: Link. comm.; p—st fq, pe: Stenr.; Thusby: Astr. & H,; (st fq): Sel. O. Nyl; in oppido Borga et par. Borga Veckjarvi, Vadet et Kardrag, item Strémfors Bullers: Sel. ann.; Orimattila r uno alterove loco ad Kalliojirvi, ad stationem viae ferratae Orimattila spec. uni- cum in aggere (A. A. Parvela): Link. comm.; »Hogland enligt blad i H. M. F., (fq) [»a»] vid Lounatkylé och Haukkavuori (E. Nyl. Ber.)»: Brenn., vide Brenn. Till.; (Hogland| Majakallio, Kiis- kikyla: Brenn. Till. p. 37, vide etiam infra. — Ka. (r) Hasa versus Myllynen: Blom; p—st r: Lindén. — Ik. p: Malmb.; [p in toto territorio: Meinsh. p. 248).
Sat. p: Malmgr.; r et pec, enum.: Hayr. Bjorneb.; (st fq—) p: Hjelt; Saur. non comm. — Ta. st fq: Leop.; p: Asp. & Th.; st fq: Norrl. s. 6. Tav.; fq: Bonsd.; Sysma Vallittula: Link. comm.; {Orivesi] st r prope Tunkelo nonnullis locis in campis, spec. solit. in clivis petrarum: Borg Tiet.; Orivesi prope viam ferratam: Hjelt; p: Wainio Tav. or.; Korpilahti: Link. retk. p. 153, cfr l. c. p. 155. — Sa. Valkiala (r): Hult Fort.; thalais prope Villmanstrand ad rupes calcarias p: Sel. herb. 1879; Taipalsaari Nikki: Sel. herb. 1883; p: Hult; Juva Ryhala (A. Poppius): Moberg Klim. p. 41 et Moberg Klim. II p. 33; Saa- minki Heposalo et Pihlajanniemi (herb. alumn.), Kerimaki in ripa lacus Puruvesi (alumn. Juntunen herb.): Buddén; Saaminki Pellossalo (in duobus herb.), Loikansaari (K. J. Hirvensalo herb.), Loikansaari (K. J. Hirvensalo herb.), Rantasalmi Tornionniemi (W. Pylkkanen herb.): Budd. muist.; ab E. Nyl. & Chyd. non comm. — KI]. st fq usque versus Kar. mediam: FI. Kar.; [Pa- rikkala) st r Papinniemi, Valiharju, Siikasaari, Melkoniemi: Hann.; Ruskiala p, Impilaks et Kirjavalaks (!) (fq), Valamo (}), Palkjarvi rarius: [Hj.| Neiglick & [{J.| Lupander!; Valamo 1881: Sel. ann.; (Palkjarvi} Korkianiemi in silva nemorosa: Kihlm. Beob. p. XXX; p in vicinitate lacus Ladoga: Link. Stud. p. 272, cfr 1. c. Tab. V; Suistamo Leppasyrjé Kylanmaki: Pesol.! — Kol. Vosnessenje ad ripam fluminis Svir {»Syvari»]: Lindroth & Cajander!; Salmi Uuskyli, Lunkulansaari et ad Hiiva et ad
Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 51, N:o 1. 3
Kurolahti, etiam in deusto [>kuloalueella»| inter Karkku et Mans- sila (K. G. Olsoni): Link. comm.; Solomeno et Petrosavodsk (Giinther): Norrl. On., cfr Giinth. p. 47.
Oa. (p): Malmgr.; Jalasjirvi tantum nomine »kungsljus»: Backman p. 271; in Vasa non visum: Strémb.; Lindén Bot. e Kask6 non comm.; Laur. Vaxtf. omnino non comm. — Tb. credo me hanc speciem vidisse ad Leppivuori in par. Virdois 2 vel 3 km a deversorio Kankaanpaé&, non autem prorsus cer- tus sum: Hjelt. — Kb. Tohmajirvi Niirala: Hjelt; [Tohmajarvi] Vartsila in campo graminoso: Kihlm. Beob. p. XXVI, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 141. — Kon. st r Dvorets, Mundjarvi plur. loc., Jyrka’inmaki, Kapselki—Unitsa (Simming!): Norrl. On., de ultimo loco cfr Herb. Mus. Fenn. IJ p. 141; Oleni-ostroff: Caj.; in insulis Ivantshow et Hjed-ostrow prope Kusaranda: Kihlm., cfr Kihlman in Medd. XVIII p. 150 ete.
»In collibus, ruderatis locisque aridis per totam Fenniam meridio- nalem et mediam, in Carelia usque in Liperi [»Libelitz>]: Wirz. pl. off. Uppgiften fran Libelitz har ej bekraftats af nagon annan férf. och torde va] tills vidare fa anses tvifvelaktig, — Kb. Nurmes kyrkoby (P. F. Bro- feldt): Moberg Klim. 11 p. 33; da arten ej observerats i dessa trakter af Wainio, anféres uppgiften med nppmaning till vidare efterforskningar. — Afven uppgifterna fran Oa. kunna dnnu ej anses till fullo bekraftade. — Om. Ny Karleby pa en gata tillfallig (exemplar i elev G. Petersons herb.): Zidb. — V. thapsus uppraknas af Hellstr. p. 135 bland arter, som ej ga till Gamla Karleby. — Ob. [Uleaborg] Toppila sept. 1885, [ett] par, tre stand vid begynnande blomning, antraffad afven 1887: Zidb., jfr Brenn. Obs. Barlast r, nagra exemplar i Kemi stad 1888 och 1892, hinner ej ut- veckla blommor har, hégst tillfallig: Keckm.
Fran Ta. skrifves: »V. thapsus ... har jag i ar [1893] och i fjol antraffat hvarken har [pa Syrja as ej langt fran Palkine gamla kyrka] eller pa andra platser, dar jag sett den pa 60- och 70-talen>: Zidb. ann. -— Afven i Sat. har jag ej sallan sdkt arten forgifves pa de stillen, dar jag tidigare iakttagit densamma.
Linkola betecknar V. thapsus som en af kulturen mAttligt gynnad apophyt: Link. Stud. p. 262, jir |. c. p. 163, 336, 357, 358 (2 st.) och 359, dar det ytterligare papekas, att arten endast férekommer i Ladoga- omradet, men icke i de inre delarne af det omrdde Linkola undersékt.
En f. »lana longiore» féreligger fran Ab. Lojo Storé Paavola, ett ex. bland typen: Lindberg!
F. bracteata C. A. Ag. ett ex. bland hufvudformen taget p4 torr
4 Verbascum thapsus.
ang vid Ekeberga pa Jalansaari [»Jalassaari»| holme i Lojo, sept. 1918: Lindb. comm.
F, virescens Sel, Ny1. Hogland vid en vag i Suurkyla 2 exx. delvis afbitna af boskapen: Selan i Medd. XXV p. 77, dar formen i korthet be- skrifves. L. c. omnimnes densamma dfven fran Ny 1. Snappertuna vid Raseborgs ruiner och fran Kon. Kapselké (Simming!). Lindberg namner: Synbarligen exemplar, vuxna pa fér arten olamplig lokal: Lindb. comm.
Verbascum phlomoides I.
Per errorem apud nos indicatum est.
Ab. »PA en torr backsluttning i Haarijirvi by af Sammatti kapell tog jag under sistférflutna sommar tyenne exemplar af en Verbascum- art... {liknande] V. phklomoides; fran den vanliga formen af V. thapsus, hvaraf den mahinda endast dr en varietet, skiljer den sig hufvudsakligen genom sina icke nedlépande, nagot naggade och nedtill temligen langt skaftade blad»: Sel.!, jfr Prot. 27, X, 1860. Pa denna uppg. syftar r S{édra Finland}: Brern. Flor. Lindberg meddelar, att etiketterna till ifra- gavarande exemplar fro daterade resp. 22, VII, 1860 och 3, IX, 1860. »De bigge individerna fro smAvixta och afvika i intet afseende fran vanlig V. thapsus; médjligen aro bladen dock nagot mindre nedlépande 4n de i vanliga fall bruka vara. De nedre bladen fro alltid mer eller mindre langt skaftade»: Lindb. comm.
K1. Har b6r omnaimnas en Verbascwm-form, funnen af H. Backman i Kirjavalaks! och beskrifven i Not. IV p. 91 not. L. ¢. uttalas en for modan, att detta exemplar ar V. gnaphalodes M. a. Bieb. Enligt Lindberg tillhdr detsamma dock V. thapsus. I H. M. F. férvaras vidare ett exem- plar, insamladt i K1. Kirjavalaks omkr. 7 km [»verst»] fran gastgifveriet pa Hiekka-Jormakka hemman, vaxande pa stranden: [Hj.] Neiglick & {J.] Lu- pander! Detta dr enligt Lindberg »en abnormt kort- och glesharig V. thapsus».
Verbascum nigrum thapsus. ')
In Fennia austro-occidentali raro aut rarissime nasct- tur; anno 1877 in Fennia primum animadversum est.
Fennia: Trautv. Incr. p. 576, vide etiam |. c. p. 574 et Focke p. 303.
Ab. Pargas Kapellstrand cum V. nigro in horto crescens: C. J. Arrhenius! 1877, tum primum in Fennia est adnotatum, cfr Medd. VI p. 191, ubi breviter describitur, et 201, item Herb. Mus. Fenn. [I p. XII; Lojo Hiitis: Lindberg!, cfr (Diar. 5, X, 1889) Medd. XVIII p. 190; Lojo Seppilansaari, Karislojo Im-
1) V. thapso-nigrum Schiede, V. collinum Schrad.
Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 51, N:o 1. 5
mula cum speciebus duabus /V. thapsus et V. nigrum] cre- seens: Ch. E. Boldt; Lojo Storén Paavola ad viam Hermala versus: Edv. af Hallstrém!, cfr Medd. XXXI p. 101, ubi e Ka- rislojo lectum esse dicitur; Lojo Storén Askola 1916: Lindb. comm., vide infra; Vihti Oravala [»Kissan kintun kiillarbacke»|: Flinck!, cfr Medd. XXIV p. 16 et vide infra. — Nyl. Snapper- tuna Raseborg una cum parentibus: Lindberg!
Ta. Tammela: alumn. De la Chapelle! nomine V. nigrum, spec. determinavit Lindberg; Palkine in iugo montis Syriji: Zidbiack!, cfr Medd. XX p. 27 et vide infra.
Ab. Pa en Akerren vid Kathrinedal nira Abo (E. Reuter): O. M. Reuter i Medd. XIII p. 197; E. Reuters exemplar! fores af Lindberg till V. nigrum. — Lindberg skrifver: »Min lokal och Hallstréms pa Storén aro uppenbarligen samma. Platsen, ett berg, dr beligen invid Paavola hemman i Askola by. Ar 1916 fanns af bastarden ratt talrika exemplar, Senare har jag ej fatt nagra exemplar, dA stillet betats. En ny lokal pa Storén ar Boéhle by, dar jag 1918 sig tva exemplar»: Lindb. comm. — Om f6rekomsten i Vihti skrifves: »Harvinainen, on kasvanut viimeisiin vuosiin saakka muutamien perunakuoppien vieressd Oravalassa, mutta on sielta nyttemmin hivinnyt»: V. E. Broth. — Ik. Hybriden omnimnes af Meinsh. p. 249, men nagra speciella fyndorter upptagas ej.
Sat. Leopold uppgaf sig hafva funnit hybriden i trakten af Tammer- fors: Leop. ant. Ytterligare undersékningar vore likval annu 6nskvirda, — T a. I Palkane fann Zidbiack 1893 2 & 3 exemplar, vixande jamte V. nigrum, »Tidigare hade V. thapsus férekommit darstades» [se under denna]: Zidb.
Verbascum nigrum L.
In Fennia australi ad 62° fere passim—rarius occurrit; ulterius in Fennia occidentali vie visum est nisi in saburra etc.; in ortentali autem Fennia usque ad 62° 15’ procedit. In Alandia raro inveniri videtur.
Till.; Kalm; (fq) in collibus et marginibus agrorum: Hell. p. 4; in collibus campestribus Fenniae australis et meridionalis st fq: Prytz cont. in collibus arenosis per meridionalem et mediam Fenniam: Wirz. pl. off.; maxima pars Fenn.: Fries; Seand. (exc. bor.) Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 530; in au- strali Finlandia usque ad c. 61° 10’ adnotatum, in Karelia ros- sica ad c. 63°) crescit, etiam in Om. et Ob. lectum est, sed
") Vix tantum procedit.
6 Verbascum nigrum.
tantum in saburra navali adventicium: Schedae Il p. 133, vide etiam DC. Prodr. X p. 238, Led. Ill p. 201, Lindr. Verz. p. 31 ete.
Al. Saltvik Sonréda: A. Bomansson!; Saltvik Sylléda ad occidentem versus a stagno: E. Erics.; Bergstr. p. 5 inter plan- tas, quae in Alandia non proveniunt, enumerat; Arrh. & K. non enum. — Ab. (r): Zett. & Br.; Abo Hirvensalo st ep: Gadol. 1885; vide etiam Medd. XIII p. 197 et sub V. nigro & thapso; p in clivis (Ann. ad Till.): Leche p. 36; p: Arrh. Ann.; Uskela Juvankoski: K. E. v. Bonsdorff!; [Muurila] rr prope Aijala: Renv.; Pojo ad Billnas: His.!; Pojo Aminnefors in horto floribus albidis 1897: Sel. herb.; Pojo in praedio Eker6é pc: Hayr.; st r [Lojo] Isosaari (!) inter Hermala et Paavola, {Karislojo] Pellon- kyla: Sel.; »Lojo (!) backen»: Hels.; ad viam publicam inter pagum Lohjantaipale et templum: A. Lagus; Lojo in insula eiusdem nominis Paavola (!), Askola etc. (fq): Pesol.; Vihti (!) st fq: Printz et Flinck, cfr W. Nyl. p. 204; Pyhajarvi et Pusula in pagis ad templa: Wecks.; r Mynémiaki inter pagos Hantila et Kaarleinen, Tapaninen cp ad pag. Nihdis: Caj. Kasvist., vide etiam p. 9 in sequente. — Nyl. Snappertuna in ruinis Rase- borg: Hayr.; p ex. gr. ad Fagervik, Sjundea Myrans (Nerv.): His.; Inga Svartbick: Brenn. Vaxtf. p. 77!; Esbo, Thusby Trask- ainda: Kihlm. ann.; Esbo: Popp. p. 46; (Heisingfors] ad Gum- tackt (Hj. Bonsdorff): W. Nyl.; Helsinge Vanda, Brutuby, inter pagum Brutuby et templum duobus locis, Tammisto in statione experimentali [»koeasemalla»] 1917 in margine agri (J. O. Saulli), hic locus 1918 erat ager: Link. comm.; [Nurmijiarvi] rr prope praediolum Berghall in maxime septentrionali parte territorii ep uno loco: Stenr.; st r ex. gr. in oppido Borga (!) et ad Dreggsby, Perno Bergby (Strémborg): Sel. 0. Nyl.; Borga Haiko: Gadol. 1890; Linkola in par. Orimattila non vidit: Link. comm., vide etiam infra. — Ka. Vekkelaks Myllykyla: Sel. O. Nyl.; Antrea [S:t Andreae] complur. locis: Sel. ann., cfr Lindén; Luumaki Urpala: V. Krohn!; st r Kaukola Jarvenpaa et in vicinitate templi, Kirvu in vicinitate templi et Virola, Jiiaski Jiarvenkyli [in specimine Jarvikylai!] cp, Antrea [»S:t Andreae»| in vicinitate templi (Szlan): Lindén. — Ik. p:
Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 51, N:o 1. 7
Malmb., spec. e Pyhajarvi!; Sakkola: Nikl.!; [fq in toto terri- torio: Meinsh. p. 249}.
Sat. dispersa: Malmgr.; Lappo: Kl. Wahlman!; [Loimaa] rr Aittamiki: Saur., cfr 1. c. p. 207; Birkkala: Simming!; Bjér- neborg: K. Schantz per Malmgren!; Kiukainen Panelia ep | (E. Hermonen): Hiayr.; p: Hjelt, spec. e Karkku!; etiam in indicibus plantarum enumeratur, Hayr. Bjérneb. autem non comm. — Ta. p: Leop. et Asp. & Th.; st fq: Norrl. s. 6. Tav.; [par. Gustaf Adolf] in parte australi (fq), in parte sep- tentrionali tantum ad KErikkala: Bonsd.!; [Langelmaki] rr pag. Paiskyla in margine agri complur. spec.: Borg Tiet.; Sysma Nuoramois complur. locis, etiam in Hovila prope templum: Link. comm.; 5 spec. in H. M. F., vide etiam Lahti Tul. p. 135; Wainio Tav. or. non comm. — Sa. in australi tantum parte Savoniae ad Imatra: E. Nyl. & Chyd.; praed. sacellani prope Villmanstrand 1882, Ruokolaks Vuoksenniska 1887: Sel. herb.; Joutseno: W. Nylander!; p: Hult; Puu- mala »Suur-Pappila» 1904: Link. S&aminki Talvisalo (W. Pylkkanen herb.): Budd. muist.; Kerimaki Jouhenniemi (alumn. Juntunen herb.): Buddén. — KI. p st fq, inprimis in deustis: Fl. Kar.; Hiitola in coemeterio: Lindén, vide sub Ka.; Valamo 1881: Sel. ann.; p: Backm.; Ruskiala r, Impilaks et Kirjava- laks (fq): Hj. Neiglick & J. Lupander!; Sortavala r Helmijarvi ad Lohioja, etiam in pago Pellotsalo! in margine agri Pitka- ranta: Link. comm., cfr Link. Stud. p. 272; Impilahti Leppa- silta pe: Pesola!; in par. Palkjarvi non vidi: Hjelt, vide etiam infra. — Kol. ad Vosnessenje! et Mandroga st fq: Elfv., cfr Giinth. p. 47; compluribus locis ex. gr. Ivina! ad magnam par- tem fluvii, Vakrutschej, Vosnessenje, Soutujarvi, Shoksu etc.: Caj.; Salmi Lunkulansaari Hiiva st ep in declivi: Link. comm.
Kon. Saoneshje inter Kosmosero—Velikaja, ad Velikaja- guba! plur. loc.: Norrl. On., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 141 et Giinth. p. 47; Tipenitsa: Giinth. p. 47; in tota insula Klimetskoi [»Sennoguba»] et in minoribus insulis adiacentibus: Ca).
Pl. Finl. exs. N:o 907 Nyl. Kyrkslatt in siccis graminosis iuxta praedium Nygard in pago Osterby leg. Lindberg.
Nyl. »Ein diirrer Stengel von vorhergehendem Sommer fand sich
8 Verbascum nigrum.
am Fusse des Hauka-Wuori»: Schrenk p. 159; uppgiften anféres bland sidana, som erfordra ytterligare bekraftelse: Brenn. p. 38.
Ta. I Palkane [tidigare] mycket sillsyntare 4n den f6rra arten /V. thapsus], tyckes blifva allt allmannare: Zidb. ann, — K1. Zill. uppgifver 1877, att han ej antraffat arten i Ruskiala.
Kb. Tohmajirvi: A. H. Antell in herb, lyc. n.; ganska troligt. — Enonkoski (K. Veltheim herb.): Budd. muist. En sakrare utredning om artens férekomst hiarstédes vore af néden. Visade sig V. nigrum vara fullt spontan har, blefve darigenom dess nordgrins férskjuten langre mot norr.
Om. barlast: Hellstr. p. 136; exemplar fran Gamla Karleby Kau- isto! — Ob. Uledborg Raatti pa barlast: Hougb. herb.; >traffas 4rligen vid broarna, infoérd med barlast»: Hougb. not.; [Uleaborg] Raatti Arligen atm. 1880-1887, trol. sedan 1869 . . . sprider sig: Zidb., jfr Brenn. Obs., Leiv., Leiv. Putk., Huum. Sat. p. 91 och Huum. Oul. p. 179. Af sist- nimnda arbete framgdr, att V. negrwm fortlefde pa Raatti annu 1910— 1912. Ett exemplar, insamladt pa barlast: S. W. Liljeblom i dupl.!, har- stammar val afven fran denna plats.
V. nigrum har (atminstone] en gang iakttagits som ogris: Essen Stud. p. 122,
Linkola uppfattar V. migrum som en anthropochor af andra klassen: Link. Stud. p. 247, jfr 1. c. p. 329, dar arten betecknas som »stidlich» och 343, dar den anféres med?
I Lindb. Enum. omnamnes utom f. Jewcandra afven f. cuspidata Wirtg., jfr Mela Kasy. V. Denna foreligger fran Ab. Lojo Mongola »in prato culto»: Lindb. herb.
F. Janata (Schrad.) Sa. »Parkkarila prope oppidum Willmanstrand in campo arido»: Sel. herb. 1885.
Verbasecum nigrum f. leucandra F. Aresch.
In Isthmo karelico unum tantum specimen adhue lec- tum est.
Ik. Valkjarvi Pasuri: Lindberg! in Medd. XXI p. 4, ubi breviter describitur, vide etiam infra.
Ik. Om férekomsten hiarstides naimnes: »Funnen i ett exemplar
tillsammans med hufvudformen pa en backe invid en aker i Pasuri by i Valkjarvi den 14 juli 1894»: Lindberg i Medd. 1. c.
Verbaseum lychnitis L.
In Fennia inprimis australi raro disseminatur. Ab. Bromarf Kansjerf: Hj. Sandell!, jfr Medd. XLII p. 133, dar det sages, att afven en fotografi blifvit inlamnad till Soc. pro Fauna
Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 51, N:o 1. 9
et Flora Fennica. — Lojo Mongola »in prato culto»: Lindberg!, jfr Medd. XVIII p. 190; Lindbergs férsta exemplar fr insamladt 1884. Det heter: Den gulblommiga hufvudformen 4r férvildad i talrika exemplar p& Mon. gola i Lojo (H. Lindberg): 8. O. Lindberg i (Prot. 1, XI, 1884) Medd, XIII p. 199. — [Ik. Ingria naira Duderhof: D. Piispanen!)
Ta, Arten omnimnes hirifrin i Mela Kasv. V; nagon specialfynd- ort ar mig icke bekant. — Sa. Vid Annila gard 3 km fran Mikkeli [»S:t Michel»): Ingrid Lindh!
Sb. Jorois Jarvikyla »locis graminosis in horto»: Lindb. herb., jfr Alc. IV; Maaninka »Virtalan pellon ojan varrella Péljalta>: Kyyhkynen!; exemplaret dr inldmnadt under namn af V. nigrwm, men senare af Lind- berg bestamdt till V. lychnitis,
Arten upptages f. 6. i floror etc.
F. cuspidata Lindb. fil. Ab. Lojo Mongola in prato culto 1886: Lindberg!, ifr Medd. XVIII p. 190 och Mela Kasv. IV och V.
Verbasecum Jychnitis x nigrum’).
In Fennia australi rarissime nascitur.
Ab. Lojo Mongola ett [méjl. 2] exemplar bland talrika V. nigrum pa grisbevuxen backe (V. lychnitis vaxte i nirheten) 1893: Lindberg], jfr Medd. XX p. 3, 14 och 80, Bot. Not. 1894 p. 45 4fyvensom Mela Kasy. IY och V samt slutligen Lindr. Verz. p. 31; Lojo SOLhem odlad af exemplar fran Mongola: Lindb. herb.
Verbascum phoeniceum L.
Raro colitur, rarissime disseminatur,
Nyl. >Helsingfors in promuntorio Lappviksudden nonnulla speci- mina in campo graminoso prope hortum per duos annos persistens»: Sel. herb. 1900. — Ik. Arten uppraknas harifran i Ale. IV och Mela Kasv. V; nagon specialfyndort ar mig ej bekant.
Sa, Tagen pA »en sddd ang invid Mikkeli [»S:t Michels»] stad aren 1878 och 1879. Endast nagra fa exemplar funnos pa spridda stallen»: lyc. Ehnberg!, jfr Medd. VI p. 249.
Om. Gamia Karleby Yxpila utanfér Savanders villa 1906: Knabe|!, jfr Medd. XXXV p. 256; exemplaret ar bestamdt af Lindberg.
Om odlingen har jag endast antecknat: Odlas afven som prydnads- vaxt i tradg.: Alc. III.
) V. Schiedeanum Koch.
10 Linaria minor.
Linaria minor (L.) Desf.
In Fennia inprimis australi rarissime occurrit adventicia,
Till; Till, Icon. 99, se nedan; Kalm; »in Fennia australi et meridionali in ruderatis (p)»: Prytz cont.; sddra Finl.: Fries; »Fenn. mer.- oce.»; Nym. Consp. p. 542; akr. r: Brenn. Flor.; [se om dessa f6lj. uppg.] »ia Fennia australi (Ab., Ny1.), sed omnino adventicia»: Herb. Mus. Fenn. II p. 142, jfr om de Aldre uppg. Led. III p. 213.
Al. [Finstrém] Gsadby (Dr Tapenius): Bergstr. p. 1381; Arrh. & K, sigo ej arten. — Ab. Abo: Nikl.!, jfr Zett. & Br.; Abo p& grusjorden in- vid kyrkomuren 1870: C. J. & A. Arrh.!, afven Gadol. 1885; se f. 6. langre fram. — Nyl. Borga Borgbacken »in arduo graminibus consito>: W. Wahl- beck!; Mantsala Frugard (K. Nordenskiéld!) [exemplar afven insamlade af A. Nordenskidld!]: Sel. O. Nyl., se vidare hair nedan. — Ta. Tavaste- hus park: O. Collin!; sannolikt tillfallig.
Fries 6fvers. hanfér Till. Icon. 99 till Cynoglosswm officinale, en bestéamning, som dock synes ha féga fog for sig, eftersom Till. Icon. 145 med stor sannolikhet afser denna art. Enl. O. Hjelt Nat. ater férestiller Icon. 99 Linaria minor; det larer emellertid kunna ifrAgasittas, om denna tydning ar den slutgiltigt riktiga.
Ab. Abo slottsbacken pa barlastplats: E. Reuter! och Lindén Bot. 1885; numera utgéngen darstides, se s, 17; Abo barlastplats: E. Saltin! ; _Piikkis »Radelma in horto»: Lindb. herb. — Nyl. Tenala Lappviks las- tageplats 1904, exemplaret inlimnadt af Palmén!, jfr hiarom Hayr. Adv. p. 160; Helsingfors (Krantz): Hjelt herb.; exemplaret ar antagligen in- samladt i Botaniska tradgarden. Helsingfors [»Helsinki] hortus botani- nicus»; Sola! — Om férekomsten i Botaniska tradgarden siges: Helsing- fors i Botaniska tridgarden tillfallig, ej odlad: Sel. herb. 1881; »har sa jange jag minnes tillbaka nu och da funnits pd rabatter i Botan. triadg.»: Lindb. comm. — Ik. Sakkola: elev Savander i dupl.!; uppg. behdéfver bekraftelse. — Sat. r: Gadd Sat. p. 49; Limaria minor har ej senare blifvit sedd i dessa trakter. — Om. (Gamla Karleby] pa barlast: Hellstr. p. 1386. — Ob. Uleaborg: S. W. Liljeblom!, jfr Medd. XIII p. 208; exem- plaret ar tydligen insamladt pi barlast; (UleAborg] Toppila 1885 trol. blott 1 ex.: Zidb., jfr Brenn. Obs.; Kemi: Enwald & Hollmén], jfr bl. a, Alc. II1.
L, minor uppraiknas bland arter, som icke iakttagits i Finland efter Kalms tid: W. Nyl. Distr. p. 77. Den upptogs bland vildt vaxande arter i Herb. Mus. Fenn. [ed. I], men har utgatt i Herb. Mus. Fenn. II, jfr 1. c. p. [IX not. Det har synts mig lampligt att i ett sirskildt stycke samman- fora fynduppgifterna om artens férmodadt spontana férekomst, i ett an- nat ater uppgifterna om dess upptraidande pa barlastplatser 4fvensom upp- gifter af tvifvelaktig natur. — Lindberg namner, att han fortfarande an- ser L, minor ofverallt vara tillfallig i vart land: Lindb. comm, Afven Arrhenius delar denna uppfattning och undrar, om artens forekomst vid domkyrkan i Abo méjligen kan st& i ndgot samband med vaxtplatsens
Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 51, N:o 1. 1)
narhet till den gamla Akademitridgarden. Han framhiller afyen, att L. minor under de férsta 1900-tals ren mirkbart aftagit i frekvens p& denna lokal: Arrh.
Linaria vulgaris Mill.
Nonnullis plagis inprimis in vicinitate orae maritimae et ad orientem versus satis frequenter (aut frequenter), aliis vero raro invenitur; in Lapponia rossica usque ad c. 67° progreditur, in occidentali parte 65° 50’ non superat, nisi efferata.
Till.; Till. Icon. 70 (vide infra); Kalm; in marginibus a- grorum in insulis taeniarum (cpp): Hell. p. 13; in Finl. austr. et merid. in aggeribus et ruderatis minus frequens: Prytz cont.; in arenosis ad loca sepulchralia, in muris per australes patriae provincias, Akkas: Wirz. pl. off.; Fennia merid.: Fries; Scand. (exc. Lapp. Fenn. bor.): Nym. Consp. p. 537; Fenn. bor. adest in Ostrob. etc.: Nym. Suppl. p. 232; per totam Finlandiam di- spersa, praecipue in parte australi plerumque fq occurrit. In Lapponia tantum in Lim. et in Lv. (66° 40’) in vicinitate Ma- ris albi lecta est: Schedae p. 104, vide etiam DC. Prodr. X p. 273 et Led. III p. 206.
Al. Finstrém Godby! etc.: Bergstr. p. 131, cfr 1. c. p. 36; Finstrém Bergé, [Hammarland] Skarpnaté et Gamholm: Eries.!; Geta Dan6, occurrit ubique in taeniis occidentalibus et austra- libus quamvis (pe), Thorsholm, Djurvik, Id6 etc.: E. Erikson! ; Kumlinge Sérholm: Arrh. & K.; Kékar Angholmen, Id6 Lindo r: Arrh.; r K6dkar Idé, Husé, Hellsélandet et Hamné, Féglé Bjérkoér, Lemland Rédhamn (N. Johansson), Idholm, Aské et Eskskaér: Palmgr. Stud. p. 423, ubi antecedentes adnotationes comm., cfr |. c. spec. tab. VII; {Fégl6] Mattholm: Samuelss. p. 132; p in litoribus (arenosis) in Briindé et Kumlinge, etiam in extimis taeniis visa est ex. gr. in Yxskir: Bergr. — Ab. p: Zett. & Br.; ad oppidum Nadendal: Sel. herb.; Sagu Sando: Elfving comm.; Pargas Malmen, Attu 1883: Arrh. Ann.; Kimito: A. Ramsay!; Bromarf saltem Sdderstrand et Kansjirvi: Sand.; [Muurila| r infra Yltjarvi, in coemeterio: Renv.; r nonnullis locis prope templum par. Karislojo sine dubio primitus culta:
12 Linaria vulgaris.
Sel.; Lojo ad praedium sacerdotis: Hels.; Lojo Jalansaari Ivars in agro trifolio consito: Ch. E. Boldt!; Vihti r Niuhala praedio- lum Myyri: Printz, cfr Flinck; st r circa templum par. Vihti, Oravala, ad praediolum inter Nummela et Suksela, prope sta- tionem viae ferratae Nummela, Ridal in agro avena consito, Irjala in agro avena consito prope sphagnetum turfosum Tai- pale: Flinck; Vihti ad stationem viae ferratae Nummela cpp: Gadol. 1914; Olkkala nonnullis locis: E. af Hiillstr.; (fq) {»ylei- nen»|: V. E. Broth.; Pusula in coemeterio et Ikkala, Pyhajarvi in coemeterio et ad Ahmo: Wecks., vide infra; Nystad: Hollm.; Nystad Isokari (Hollmén): Seel. herb.; Caj. Kasvist. non comm. — Nyl. Ekenais Angholm et Espskir: Hayr.; Fagervik: His.!; Inga Svartbick et Baré: Brenn. Vaxtf. p. 77, spec. adscriptum Inga Baré Gasgrundet!; Esbo Lofé et Torr6é: Kihlm., cfr Popp. p. 46; (Helsingfors] fq: W. Nyl., vide etiam Brenn. For. p. 131; Thusby: Astr. & H.; p: Sel. O. Nyl., spec. e Borga! et Strém- fors!; Orimattila st fg—p: Link. comm.; [Hogland] Kiiskikyla in litore [Naskinranta!], Tytarsaari!: Brenn.; (Hogland] Suur- kyla et Kiiskikylé in agris solano consitis: Selan in Medd. XXV p. 77. — Ka. Lavansaari (!): Brenn.; Haapasaari st cp [>talrikt»]: Seelan in Medd. XXV p. 80; p, interdum cp: Blom, spec. e Virolahti ad domicilium Eerola!; Sakjarvi: V. Krohn!; in par. Viborg: Keso!; p: Lindén. —- Ik. fq: Malmb.; [fq in toto territorio: Meinsh. p. 249].
Sat. (st fq): Malmgr.; [Loimaa] r Kojonperaé, Aittamaki: Saur.; Huittinen [»Hvittis»]: Car. p. 24; p—st fq et st ep—ep inprimis in taeniis, ad interiorem partem ultra Pihlava Pundas- oura non adnotata, Hvittisbofjard, Luvia complur. locis: Hiayr. Bjérneb., quem |. inspicias; interiore in parte st r—p Tyrvai prope Kalliala nunc exstincta, in oppidulo Vammala, Rautajoki prae- diolum Pakkanen, Karkku! Kauniais et Kulju in hortis, etiam ad Soini, Karimaéki, Lammentaka cp in aggere viae ferratae, Haro Pukinsaari (Wellenius), in aggere viae ferratae prope templum novum, Miakipaa (Edith Hjelt), Nurmis in horto et Pakkala ad praediolum Jokisivu, Birkkala prope scholam publi- cam et Piispala cp compluribus locis, Mouhijirvi Haijé, Uotsalo cp, Hyynila r, et Vesunti duobus locis denique Vesilaks Laukko,
Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 51, N:o 1. 13
extra territorium Lavia Korhonen, Joutsenniemi et haud procul a Haapaporras, Lassila Puumala: Hjelt, vide etiam infra; Birk- kala: Carlss. — Ta. Birkkala Nuotiala: Well. comm.; Lempaala haud procul a Lempoinen: Hjelt; Kangasala: Ilm.; Saéaksmaki p: Kihlm.; complur. loc.: Leop.; [Kalvola] (fq): Knabe Fort.; Hauho: Herk.; p: Asp. & Th. et Norrl. s. 6. Tav.; Lammi in vicinitate templi: A. L. Backman!; Asikkala: Nikl.!; [par Gu- staf Adolf] r ad Koskipaéa et Kirkkola: Bonsd.; in areis hic illic, saepe verisimiliter efferata: Borg Tiet.; Luhanka Kesain eff.: Wainio Tav. or.; Korpilahti in vicinitate templi 4—5 locis, ad partem efferata: Link. comm., vide etiam supra. — Sa. [Val- kiala] fq: Hult Fért.; fq interdum cp: Hult; Mantyharju st fq: Link. comm. — K1. fq: Fl. Kar., Backm. et Hann.; Valamo fq: Sel. ann.; Jaakkima et Kronoborg fq, Impilaks et Suistamo st fq, Palkjirvi r Anonniemi: Hjelt; in vicinitate lacus Ladoga st fq, interiore in parte st r: Link. Stud. p. 272, cfr 1. c. Tab. V, vide etiam infra et cfr Medd. XLI p. 53; Sortavala et Im- pilaks st fq, Ruskiala p, Palkjarvi in vicinitate templi et Lin- nunvaara, Soanlahti p—st r, Suistamo p—st r: Link. comm. — Kol. per totum territorium, ad Mandroga p: Elfv.; maxima distributione prope lacum Onega a Vosnessenje usque ad Pet- rosavodsk (I), etiam aliis locis: Caj.; Salmi p, Tulemajarvi et Kolatselki: Link. comm.; Salmi Leppalé: Pesola!
Oa. (st fq): Malmgr.; Kask6 (fq), Esko (fq, inprimis in li- toribus saepe cp), Stanggrundet (fqq), Storskatan (fq), Torngrun- det (fqq), Norrnis in taeniis exterioribus (fqq —fq): Lindén Bot.; Malaks: J. R. Asp. p. 123; in Qvarken! et in vicinitate orae maritimae st fg, Ylistaro: Laur. Vaxtf., cfr 1. c. p. 12 et 14, spec. etiam e Petalaks prope Vagviken!; »Gamla Vasa» 1892: Hjelt. — Tb. Jyviiskylé eff.: Wainio Tav. or.; st r Jyvaskyla, Saarijirvi in praedio sacellani, Pihtipudas (!) in praedio sacer- dotis: Broth.; Jyvaskyla st fq in oppido, Laukaa st r in pago ad templum: Link. comm., cfr Link. Kasv. p. 168 et 162; Kivi- jarvi in vicinitate templi: G. Marklund! — Sb. [in Savonia} p usque ad Kuopio Julkula: E. Nyl. & Chyd.; [Leppavirta] infra Nikkilanmiki prope Likolampi cp et cp ad fabricam Varkaus [etiam Kyyhk. litt}: Enw.; Jorois Jarvikyla: Lindb. herb.; (r):
14 Linaria vulgaris.
Mela; st r in oppido {Kuopio] et compluribus locis in vicinitate eius in aggeribus viae ferratae ad Pitkanlahti, Sarkilahti et Kettulanlahti, item Jynkk&é et Leviinen: Link. Lis.; Nilsia in vicinitate templi, Nurmijarvi et Koirniemi (a Tahkomaki petita), Varpaisjarvi Juminen, lisalmi 2 aut 3 locis in oppidulo, in vi- cinitate templi, Vierema, Kauppilanmaki, Poikainmiéki, Sukeva, etiam aliis in locis: Kyyhk. litt., vide etiam infra p. 16; lisalmi (p): M. & J. Sahlb., spec. in dupl. lectum in pago ad templum! — Kb. Kide (fq): Brand.!; Kide [»Kitee»] Kangas- jarvi et VAalivaara, Tohmajirvi compl. locis, Vartsilé st fq in pago, Korpiselka in pago ad templum et Tolvajarvi, denique in praediolis saltus [»salotorpissa»] Kiiski et Kildsha, Raak- kyla in pago ad templum, denique Nurmes compluribus locis in oppidulo: Link. comm.; Link. Stud. vide sub K1.; Liperi p Simananniemi, Konttilansalmi, Harjula, Karhunsaari ete.: Eur. & H. — Kon. (fq) usque ad Onegam: FI. Kar.; st fq, in parte bor. occ. haud visa, in Saoneshje st fq: Norrl. On.; ubique locis arenosis: Giinth. p. 47; Tiudie: Kihlman!; Suojarvi r, in officina Anna fg, Vegarus, Kaivois et in pago ad templum pe: Link. comm.
Om. st fq, sed tantum in saburra et ex hortis efferata: Hellstr. p. 136 et 137, vide quoque infra; Nykarleby, Himanka, Salo, Brahestad: Zidb.; Gamla Karleby prope Trolleborg: Ten- nander!; Peders6 Sand6n: Fontell!; Brahestad ins. Stor-Kraseli: Blom! — Ok. Kuhmo in pago ad templum eff.: Wainio Kasv.! ; Kajana in hortis culta: Must. p. 41; Sotkamo in vicinitate templi et Raatte, Puolanka in horto praedii sacerdotis [etiam Kark.], etiam aliis huius provinciae locis, (Kianta] rr et mediocri copia [>kohtal. runs.»] in horto praedii sacerdotis, Amma! in agris vetustis et prope deversorium Tolola, hoc loco verisimiliter in- troducta, in septentrionali paroeciae parte non visa: Kyyhk. et Kyyhk. litt., cfr p. p. Brenn. bidr. — Kp. in regione litorali st cp in pratis litoralibus ad septentrionem versus ab ostio amnis Shuja et in insula »Stora Keliak»!, [Solovetsk! fq in litoribus|: Bergr. Ant.; Suma: F. Nylander!; [Solovetsk: Selin!]
Ob. Uleaborg cp ad pontes: Hougb. not., cfr Leiv.; Ulea- borg Raatti cp verisimiliter cum saburra introducta, Simo et
Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 51, N:o 1}. 15
Kemi in insulis maritimis [»sj6holmar»| prope oram, Tornea: Zidb.; de Tornea cfr Herb. Mus, Fenn. Il p. 142, vide etiam infra; ad oram st fq, interiore in parte r: Brenn. Obs., quem |]. inspicias, vide etiam Leiv. Veg. p. 108, 122 et 203, item infra; in extimis insulis taeniarum Kemi et Tornea (fq): Hougb. not. in Brenn. Obs., vide etiam Clarke X p. 93 nota nomine Antirrhinum linaria; Pudasjirvi r: C. Brand.!, cfr Not. X Il p. 456; st r et non visum nisi in maritimis Simo Selkisaari, Kemi Munaluoto et in saburra in oppido: Keckm., cfr 1. ¢. p. 13 et 17; Kemi p in maritimis: Rantaniemi, spec. e Ruutin- kari!; [r Sangis: O. R. Fries p. 158; Seskaré: E. Markl. p. 396, vide infra;} Alatornio Kaakamo Mansikka in litore arenoso: Hayr.; Alkkula eff. in hortis: Hjelt. — Kuus. in vicinitate templi in horto Vainéla [certe] 1911—1913: Edv. af Hallstrém!, cir Medd. XL p. 226. — Kk. Sonostrow: Mela Pl. et herb.
Lapp. ross. ad pag. Umba (Selin!): N. I. Fellm., efr 1. ¢. p. XXIX et XXXIX, Beket. p. 583 et Herb. Mus. Fenn. II p. 142; Umba: Edgr. & Lev.; in litore inter Kantalaks {»Kanda- lakscha>| et Kolvitsa: Lindberg!; inter Kusrika et Umba: A. H. & V. F. Brotherus!; Tshavanga in litore prope pagum: Kihlman!
Iinaria vulgaris upptages afven fran Kton. Karelskaja Maseljga: Ispol. p. 63, jfr Mela Kasv. V.
1 Fries Ofvers. hanféres Till. Icon. 61 till denna art, men denna tolkning ar knappast riktig, eftersom Till. Icon. 70 torde afse Linaria vulgaris. — Sat. Det bor framhAllas, att arten under senare tid iakttagits pa flere stallen, dir den med visshet ej forekommit tidigare; sarskildt giller detta jarnvagsbanken och dess nirhet, se afven Link. Kasv. p. 162 fran Tb. Jyvaskyla. — Ok. Paltamo (elev Turpeinens herb.): Zidb,; uppg. krafver bekriftelse; »Paltamo, Sotkamo usfeissa] paik[oissa] villiytynyt»: Metsaiv., se ofvan. — Ob. I stud. Backmans herbarium fran [Utajarvi] Kurimo, allman i det ésterbottniska slittlandet: Brenn. Reseb. p. 73; uppgiften modifieras i Brenn. Obs., se ofvan. Om férekomsten pa bar- last skrifves: [Uleaborg] Raatti 1880—1887 i ansenlig mangd, troligen inférd med det till vagbyggnad anvanda barlastgruset, Toppila fran och med 1885 eller férut, dock féga talrikt: Zidb. [Seskaré . . . antagligen ur- sprungligen férvildad ur tridgdrdar: E. Markl. p. 396.]
Om artens allminna utbredning sages: »Kasvaa etenkin rannikko- seuduissa vieli Pohjanmaalla, mutta on sisimaissa harvinaisempi ja puut- tuu varmaan laajoilta alueilta>: Sunila p. 39.
I de inre delarne af Finland, sirekildt de mer vistligt belaigna,
16 Linaria vulgaris.
torde Linaria vulgaris ej sidllan ursprungligen hafva varit odlad, ehuru
den numera dfven dar upptrader fullt vild. — BI. a. uppgifves fran Ab. Pusula och Pyhiajarvi, att arten f6rekommer: »Rakennuksien laheisyy- dessa, luultavasti istutuksista metsistyneenéi»: Wecks. — Fran K1. m. fi.
nimnes Ater: »Joskus esiintyy kasvi villiytyneenaé puutarhasta, useimmi- ten kuitenkin tavallisten piennar- ja niittykasvien tapaan, Sortavalassa ja Impilahdella myés kalliokasvina»: Link. comm. — Fran Sb, heter det: »Maaningalla monin paikoin, ikkunain alla, rikkaruohona puutarboilla ja kuivaperaisilla paikoilla, pientarilla y. m. kartanoiden laheisyydestaé. Luul- tavasti samoin ainakin Kuopion pitaéjassé ja Etela-Nilsiassix: Kyyhk. litt. Se afven Sel. under Ab. och Borg Tiet. m. fl. under Ta.
Linkola siger f. 6. om L. vulgaris, att den i Ladoga-trakten dr en af kulturen starkt gynnad apophyt, i det inre af honom undersékta om- radet ater en anthropochor, som nastan uteslutande forekommer pa stand- orter, hvilka uppstatt genom kulturen: Link. Stud. p. 260 och 245, jfr l. c. p. 303, dar arten betecknas som >kaikhold>, 333, 334, 364 och 367.
Om odlingen har jag endast antecknat: Synnerligen omtyckt i [Sa.| Rantasalmi: Elfy. Ant. p. 41, jfr 4fven Grotenf. p. 201, dar Linaria om- nimnes bland arter, som odlades pa 1850-talet. — Se vidare Link. Stud. p- 81, dir den betecknas som »selten», — Har kan tillaggas, att Hell strém uppriknar arten bland sadana, som inférts med tradgardsjord: Hellstr. p. 1387. Se afven under Sb. och Ok.
F. (lusus) peloria WL. forekommer ratt sallsynt bland hufvud- formen. Icke sa fi uppgifter om formen féreligga, men nagra af dem tarfva kanske bekriftelse. — Ab. Abo Skansen p& 1870-talet: Arrh. — Ny 1. Peloria-former inlamnade fran Helsinge Degeré [trol. af A. Luther] Medd. XXIV p. 17. »(Usein) esim. Helsingin uuden hautausmaan hiekkapenke- reilta»: K. E. K. i L, Y. 1909 p. 186. — Ka. Sakjarvi: V. Krohn!; »Vii- purin vanhoilta valleilta . .. sek& 5-kannuksisia mydés 6-, 7-, 8- jopa 9- kannuksisia kukkia»: U. Kivisté i L. Y. 1913 p. 202. — Ik, »Joka syksy Kakisalmessa hyvin viljalti ... Enemmakseen . . . kaupungin puoleisella Wuoksen rannalla ja »Vanhan linnan» pihalla»: V. Sundeberg i L. Y. 1898 p. 196; [Parkala: Flinck i dupl.!] — Sat. (Loimaa] Aittamaki (E. Hollo): Saur.; »Luvia Leppiakari, Korvenkyla Suomalainen och Perankyla Uusiseppa, flere ganger observerad, bade med 5 och 3 sporrar (E. Her: monen): Hayr. Bjérneb. — Sa. [Ruokolaks] rr >in agro relicto pagi Utula>: Hult! »F. hemipeloria t. peloria (harvat) merkitty oppilaiden herbarioista : Savonlinna Olavinlinnan laheisyys, Wadrdsaari [ja] Paaskylabti, Sdaminki Heikinpohja, Lypsyniemi, Kallislahti, Vuohimaki [ja] Lammassaari, Keri- miki Kulennois [ja] Tuuransalmen luona, Rantasalmi Hiismaki, Sulkava Kirkonkyla»: Budd. muist., jfr redan Medd. XXIII p. 13; Juva: A. Vaa- tinea i L. Y. 1898 p. 178; S#aminki Savonlinna Olavinlinna! [se Budd. muist.) och »Pihlajanniemi lahellad Ruununmakeé!: K. Enwald. — K1. »Kurkijoella toiskesind kaksi 5-kannuksista ja yhden 3-kannuksinen»: V.
Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. 51, N:o 1. 17
Sundeberg i L. Y. 1898 p. 196. — Kol. Solomeno: Lindioth & Cajander! — Sb. >Hirvilahti Kokonniemi (prope Kuopio)»: Buddén! — Ob. »Ala- torniolla meren rannalta léysin viime kesind»: Einar Reuter i L. Y. 1899 p. 140 ock L. Y. 1898 p. 211, dir den angifves fér Kaakamo och narmare uppgifter tillaggas; exemplar fran Kaakamo Mansikka ins. af Hayrén!
Formen omnamnes dfven i Mela Kasv. IV, dar den betecknas sa- som rr_[»hh>j, och Mela Kasyv. V.
F. (lusus) hemipeloria De Vries dr hos oss forst anmarkt i senaste tid, men torde vara vanligare an f. peloria. Sb. (Maaninke] »ei kovin haryv., tavattu jotenk. usein»: Kyyhk. litt.; senare uppgifven for Maaninka Kin- pulanlahti och Harrasharju: Kyyhk. litt. — Se afven ofvan under Sat., Sa. och K1. samt jfr Mela Kasv. V. Afven ett par af de ofvan omnimn- da peloria-formerna tillhéra sannolikt f. hemipeloria.
F6lj. uppg. bér i detta sammanhang antecknas. Sb. »Taipaleen- kanavalla 1903 ja 1904... jossa tavallisten kannuksellisten kukkain jou- kossa oli kokonaan kannuksettomia»: Mich. Nordqvist i L. Y. 1908 p. 29.
Den i Prot. fér 12, V, 1869 omnamnda nya Linaria-formen fran Nyl. Perno 4r endast en genom afbetning missbildad L. vulgaris.
Linaria genistifolia Mill.
In saburra rarissime a. 1913 lecta est,
Sat. (Bjérneborg] Rafsé lastageplats (elev Ingr. Englund!): E. Ehr- man i (Prot. 7, II, 1914) Medd. XL p. 103; exemplaret ar bestamdt af Lindberg. Om artens allmanna atbredning namnes bl. a.: »Interdum etiam alibi occurrit introducta>: Nym. Consp. p. 538.
Linaria supina (L.) Desf.
In saburra rarissime lecta est.
Ab. Barlastplatsen vid slottet 1885: Lindén!, jfr Szlan i (Prot. 2, X, 1886) Medd. XV p. 182 och Hayr. Adv. p. 160, se afven langre fram. — Nyl. Tenala Lappvik ar 1907 3 a 4 exx. ofvanfér gamla Angbatsbryggan (Inga Strom). Ar 1908 pa samma stille ett enda ex. (K. Holmberg): Hayr. Adv. p. 160. Borga Stora Barlastholmen >in saburra navali inventa»: W. Wahlbeck !
Ob. (Uleaborg barlast] Toppila 1885—87, féga talrik: Zidb., jfr Brenn. Obs.; Uleaborg pa barlast annu 1888: Zidb.; arten upptages dock icke af Huumonen m. fi. fran senaste tid. Kemi sag i Simo 1889, nu- mera férsvunnen: Keckm.
Om artens allmainna utbredning sages bl. a: »Alibi... advena rarior>: Nym. Consp. p. 540, jfr afven Alc. III, Mela Kasv. V etc.
Det bér framhillas, att i vaxtforteckningen af Ar 1916 ingen Lina- ria-art omnamnes fran barlastplatsen vid Abo slott: Pesol. Tur. p. 43.
Typis impr. *|,, 1919. :
18 Linaria supina.
L. saxatilis (L.) Hoffm. & Link upptogs som funnen i Ab. Dalsvik 1868: Tegengren, G. Férteckning 6fver den i H. M. F. foérefintliga sam- lingen af forvildade och barlastvaxter. Likaledes omnimnes arten i Brenn. Flor. (»férvild. r>) och i Mela Kasy. IV afvensom fran Ob. Uleaborg r pa barlast vid Hietasaari [»9 P, PH»): Leiv. Arten har utgatt fran Mela Kasv. V; pa grund af dess allmanna utbredning (enl. Nym. Consp. p. 541) synes dess eventuella upptridande i Finland féga sannolikt. Lindberg har ej sett exemplar fran vart land: Lindb. comm.
Linaria bipartita Willd.
In Fennia inprimis australi ornandi causa colitur et raro dissemi- natur.
Se om utbredningen Mela Kasv. V, dar arten upptages fran Ab., Nyl. och Ta. — Ta. Tavastehus park: O. Coltin! enl. tidigare anteckning.
Ehuru jag f6rutom uppg. i Mela Kasv. V endast antecknat, att L. bipartita upptages som odlad i Brena. Flor., ar jag dock éfvertygad om att denna art odlas flerstades i sddra Finland.
Lindberg skrifver: »Manne den sar sig hos oss? Att den tillfalligt kan inkomma bland andra blomfrén ar ju sannolikt»: Lindb. comm.
Linaria striata (Lam.) DC.
In saburra rarissime oecurrit.
De finska fyndorterna uppriknas af Hayrén i Medd. XXXY p. 56.
Ab. [Pa barlastplatsen vid Abo slott] 4 exemplar med frukter och blommor: Sel. Frév.; ex. insamladt af Lindéa!; numera férsyunnen pa detta stalle: Pesol. Tur. p. 44. — Nyl. Helsingfors Klippan |» Helsinki Luoto»]: R. Idman!, jfr Medd. XXXV _ p. 56 och Alc. V; Borga Stora Barlastholmen! >in saburra» och Borga Gersnis!: W. Wahlbeck. — [Ik. Schuvalovo park: Flinck!]) — Sat. Luvia Leppikari pA barlast 1905, 1906 och 1907 (E. Hermonen!): Hiayr.